Just ja, häromkvällen när jag och tjejerna var i Gränby och handlade lite blandade ting kom Klara plötsligt med en röd grej i plast som jag först trodde var en äggskivare. Nej, en jordgubbsskivare, skulle det visa sig vara. Hon var bestämd, så det blev ett köp. Enligt Ingrid brukar tjejerna lyxa till det med jordgubbar ungefär var och varannan dag, så det blir väl lägligt. Så, idag söndag var det premiär. Givetvis fick Klara sköta skivandet, och hon fixade det galant. Hon var dock inte intresserad av att bjuda bort sina jordgubbar.
Visar inlägg med etikett jordgubbar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jordgubbar. Visa alla inlägg
söndag 15 mars 2015
onsdag 21 maj 2014
Onsdag, v. 21
Morgonstund
Vilken onsdag. Vädret bjöd på skinande sol och jag var ledig ända fram till eftermiddagen. Så snart jag hade slagit upp mina klarblå kristaller gled jag ut på balkongen och intog kaffet. Klara satt och blåste såpbubblor. Vilken sagolik inledning. Jag behöver knappast nämna att kaffet smakade ljuvligt.
Lunchtid
Då vi hade nått fram till och avklarat lunchen blev det efterrätt ute på balkongen. Glass med jordgubbar, givetvis. Efteråt fylldes en skurhink med vattenballonger och det blev plaskigt ute på bakgården. I mitt stilla sinne såg jag små färgade plastbitar kors och tvärs, och undrade när man skulle höra en harkling från någon balkong. Vanligtvis den äldre generationen. Nåväl. Vi skulle väl ha tid att plocka upp efter oss, tids nog.
Interiören
Jag kunde inte sluta tänka på den där fönsterhissen. Tid var bokad till morgondagen, men utöver det faktum att jag ville se och lära mig att förstå så tänkte jag [någonstans, i mitt stilla sinne] att det kanske fanns mån för att trycka ner arbetskostnaden om den inte längre stod i demontering och montering, utan endast montering, det vill säga om allt det gamla var utrivet. Kanske resonerar Motorcentralen inte på samma sätt, jag vet inte. Jag lyckades i varje fall äntligen få bort den lilla plastmodul på armstödet som reglerar hissar och lås.
Den var tvungen att komma loss för att den större halvan av armstödet skulle gå att ta loss, vilket i sin tur behövde komma loss för att lossa de tre stora (PH3) skruvar som drog fast armstödet igenom dörrklädseln och in i dörrens yttre metall. Den där lilla dosan hade visat sig vara en rackare, kvällen innan. Ett litet åtkomsthål undertill var man enligt Haynes och internetforum ska sticka upp ett av specialverktyg (VAG) för att klippa upp klämman inne i det mörka hålrummet. I Haynes stod även att det faktiskt gick lika bra med exempelvis en böjd skruvmejsel.
Böjd skruvmejsel. Herre jösses, man måste ju vara Hulk Hogan för att böja en skruvmejsel, tänkte jag. Sådana smala mejslar som faktiskt tänkbart kunde gå in i det där lilla hålet och faktiskt kunde gå att böja är ju dessutom i regel alldeles för korta. Aj aj aj. Nåväl. Efter mycket kämpande fick jag denna onsdag i varje fall bort dosan, och sedermera resten av armstödet, och följaktligen hela interiören/dörrklädseln. Nu var det bara att börja fundera på själva hållaren, och allt kablage.
Växtligheten
Ute på balkongen fortsatte dagen. Ingrid har nyligen köpt mängder av växter, och idag var det tid för plantering. Hon donade på. Själv lyckades jag tigga till mig en prästkrage. Jag åkte ner till Maxi och köpte en hård metallspade avsedd till just plantering. Så grävde jag fruktansvärt djupt intill väggen, ut med all sand, och ner med 17 liter fin planteringsjord, sedan öste jag på några liter vatten för att ge en stadig bas. Nu är det bara hoppas att det tar sig. Ingrid tyckte att jag var så duktig så att jag fick t.o.m. en till planta. Inte mindre än två prästkragar planterade jag alltså, bredvid varandra.
I mitt stilla sinne tänker jag att flertalet (eller de som förordar genvägar) av de som ska gå till busshållplatsen (Assistentvägen) väljer att klippa över vår bakgård, just intill balkongen stryker de då. Jag kan [i mitt stilla sinne] tänka mig att nu i sommar kommer många som passerar fredag/lördag (eller någon av veckans andra dagar, för den delen) för att ta bussen till krogen med sin käresta stannar upp med berusat "Åååååh!" och hugger en blomma för att köra den klassiska ramsan "Älskar, älskar inte!" med sin käresta. Min hypotes är således att prästkragarna inte blir kvar mer än några veckor. Nåja. Vi får väl se.
Rengöringen
På kvällskvisten fann jag mig själv stående på diskbänken med inget mindre än vänster framruta. Jag tänkte att det var lika bra att få bort tejpresterna ordentligt. Vävtejp lämnar fruktansvärda rester. Om någon bestämmer sig för att ro i hamn något liknande projekt så vill jag varmt rekommendera att använda bred maskeringstejp, och alltså INTE vävtejp/silvertejp. Nåväl. Där stod jag med en disksvamp dränkt i Yes! och kämpade på. Rutan blev i varje fall till sist skinande ren. Finemang.
lördag 22 mars 2014
Lördag, v. 12
Laserpasset
När jag slutade gjorde jag en liten affär, nämligen ett laserpass. Jag vet inte riktigt när jag kommer att ha nytta av det. Kanske nån gång när jag vill hänga upp en tavla rakt. Nämen, schysst med gradskiva för att t.ex. lägga upp diagonala vinklar efter vägg. Jag vet förvisso inte på rak arm riktigt när jag kommer ha nytta av detta. Ja, kanske när jag ska experimentera estetiskt med hyllor, någon gång i framtiden. Låt mig återkomma till detta, när det är dags.
Thaibjudningen
På kvällen var vi bjudna till svärföräldrarna på middag i vietnamesiskt tema. Ölen var förvisso thailändsk, då Systembolaget tyvärr hade gått bet på Vietnam i sitt sortiment. Nåväl. Det blev en trevlig kväll med ett gäng gäster. Det var en slags tunna wraps i nåt mycket tunt material som var bas för detta käk, och jag åt så det stod härliga till. Glass med jordgubbar i samråd med svart pressokaffe blev till efterrätt. Mums.
Klockan hade hunnit bli rätt mycket när jag avfyrade en selfie med Ingrid i bihang, varvid vi dundrade iväg ut till Tobias och hämtade hem Ted Gärdestad. Ingrid påpekade att min — enligt henne subliminalt valda — fotografiska disposition här speglade mitt ego väldigt väl. Någonstans kanske jag ger henne några poäng för det utlåtandet. Hon är alltför skön, min hustru. Om man har möjlighet ska man lyssna på "Seem dem coming" med Gentleman, gärna med ganska rejält tryck i högtalarna.
Avrundningen
Innan vi återvände till svärföräldrarna dundrade vi förbi McDonald's och köpte varsitt mål. Vi hade förvisso ätit utav bara den, men nånting klassiskt fett och sliskigt går alltid hem, i synnerhet sent på en lördagskväll. När vi sen då klev in i huset på Berghem hade Klara hunnit slockna. Vi bar in henne i bilen och åkte hem. Klara lades i säng och jag och Ingrid dukade upp i vardagsrummet med vårt medhavda käk från Maccy D's. Nu unnade sig även Ingrid en kall öl. Välförtjänt, efter den långa kvällen, tycker jag.
onsdag 7 augusti 2013
Onsdag, v. 32
Godmorgon
Innan jag smög iväg på morgonkvisten fotograferade jag tjejerna. De såg så fridfulla ut. Så underbara.
Middagen
På kvällskvisten hade vi dragit för den allvetande butiken i stan, var jag hade köpt en liten matlåda med 'Cars' som motiv. Ja, det blev den sista artikeln i kollektionen. Nu har hon rubbet. Djuptallrik, flattallrik, glas, och matlåda. Allt med Bilar som motiv. Klockrent. Maten i sig var mindre intressant, och som vanligt var det lite av ett projekt att få henne att äta upp, det lilla busfröet.
Inköpen
Denna onsdag slog jag på stort. Dels hade jag köpt en fotpump med manometer, dels ett bitsset från Bahco.
Efterrätten
Gräddglass med jordgubbar. Jag fick -- som vanligt -- orgasm i munnen.
Vinbären
På kvällskvisten gled jag och Klara ut på kvarteret och till vinbärsbuskarna. Vi plockade så det stod härliga till. Här har vi fått ihop en salig blandning av svarta och röda vinbär. Hela tiden hade jag min älskade lilla mamma i bakhuvudet. Jag kommer så väl ihåg när jag var ett litet barn. Det finns ett litet torp på landet var det växer vinbärsbuskar. Jag och mamma brukade plocka där; då när jag var ett litet barn.
tisdag 25 juni 2013
Tisdag, v. 26
Köpte dopkläder
Innan jag klev på dagens pass gled jag in på Carlings var de givetvis hade ett REA-bord med chinos av diverse färger. Jag hade tänkt mig just detta inför det stora dop som vår lilla familjen har blivit ärofyllt inbjudna till. Jag var lite ställd ifråga om färg, men det slutade med ett par rödorangea. Som om det inte var nog haffade jag ett par manchesterbyxor. Endast 99 kronor per byxa, så under tvåhundra spänn för dessa par. Inte illa. Inte alls illa. Jag kan för övrigt inte minnas sist jag gick i manchesterbyxor. Jo, det var bestämt när jag var ett litet barn. På kvällen skulle jag få en 'remark' ifrån min hustru om hur hon minns hur alla 'geeks' gick runt i manchesterbyxor under hennes skoltid. Nå.
En alternativ lunch
På lunchen springer jag — som så ofta — ner på McDonald's och förbereder mig på antingen det ena eller det andra. Då ser jag något på tavlan ovanför kassan. En nyhet. NÅgot som ser ut att innehålla hårda tortillas, men i övrigt i storleken av en dubbel cheese. Jag var tvungen att prova, som prislappen var exakt som den nämnda, blott en tjugolapp. Jag hade just varit på Konsum och kollat fyndhörnan. Jag hade där funnit en påse Mozzarella för endast fem kronor. Den närmade sig sista förbrukningsdag, därav priset. Nå. Jag gled ner till SF-parken och rev upp påsen med tänderna. Givetvis fick jag en hel del av den vätskesubstans som påsen rymmer över mig, men det var ett världsligt problem. Jag tuggade i mig några stora tuggor ost, och tryckte ut det resterande mellan hamburgerbröden. Det hela smakade helt okej. Jag hade onekligen gjort det rätt läckert, denna lunchrast.
Hamburgare, igen
När jag kom hem visade det sig att hamburgare stod på tapeten. Det spelade ingen roll att jag tryckt en liten rackare till lunch, det här är sånt som går flera gånger om dagen. Märk dressingen från Big Boy, den blev över för några veckor sen. Den som spar, hen har.
Efterrätt, återigen
Nej, det är långtifrån första gången jag petar i mig gräddglass med röda bär efter maten. Smarrigt är det. Jag brukar skämtsamt säga att jag alltid har varit lite av en hallon- och jordgubbskille.
onsdag 12 juni 2013
Onsdag, v. 24
Eftermiddagens sensuella vy
Det var vid lunchtid som jag kom hem och redan utanför tegelfasaden får jag syn på henne. Hon står på den franska balkongen och visar precis lagom mycket hud för att det ska ge en erotisk touche, mycket just därför att hon står på en fransk balkong. Det är väl vida känt hur hur fransmännen är till sinnes lagda? Jag behöver knappast nämna att jag sprang uppför trapporna.
Min smarriga tallrik
Jag tog tillfället i akt och sög i mig en tallrik med glass och jordgubbar på eftermiddagen. Om det är en sak som jag är (och alltid har varit) oerhört svag för så är det glass, och jordgubbar. Två saker blir det alltså. Glass, och jordgubbar. Nej, vänta. Choklad, måste jag få lägga till på listan. Glass, jordgubbar, och choklad. Dessa är tre av mina stora passioner här i livet.
Ingrids lyckliga stund
Posten kom med en trevlig försändelse, denna onsdag. Ingrid hade ett rekommenderat brev att hämta personligen på stora postcentralen bredvid flygplatsen. Det stod tydligt vad den innehöll — ett körkort. Här, kvart i sex på kvällen, är den nya legitimationen uthämtad. Man kan tydligt se att Ingrids leende är genuint här.
Den krämiga middagen
Det blev alltså Flygande Jakob, en av mina personliga favoriter. Det finns nog ingen som gör den så krämig som Ingrid. Jag kommer ihåg att jag åt nån slags halvfabrikat på färdig låda när jag var yngre. Dessa går inte att jämföra.
En sovande prinsessa
Fröjden av att få somna intill prinsessan är obeskrivlig. Det är så oerhört rogivande och fridfullt. Hon, i sin tur, finner det rogivande att somna med "vovven" nära till hands. Jag undrar vad som skulle hända om nånting hände mjukisdjuret ifråga. Hennes värld skulle gå sönder och samma, är jag rädd.
torsdag 30 maj 2013
Torsdag, v. 22
Muskelbilen
Mitt på dagen fann jag att vi hade fått en ny granne på parkeringen. Ett monster. Jag är ingen sådan bisarr entusiast av muskelbilar, men den här kärran var en fröjd för ögat. Jag läste att fabrikatet var Buick och att modellen heter Wildcat. Den var så oerhört lång. Jag uppskattade med ögat att den måste vara närmare två meter längre än vår lilla blå apparat. Jag ville inte föreställa mig hur det skulle vara att parkera i nåt av stans trånga P-hus med den där. Förmodligen skulle det inte vara möjligt. Min nyfikenhet fick mig att plocka fram min digitala assistent och slå den mot Transportstyrelsen för tekniska data. Oj oj. Fordonet skulle visa sig vara av 1967 års modell, mäta 5650 mm (5,65 meter), och rymma en motor med en effekt på 360,4 hästkrafter. Jag tyckte om färgen, dessutom. Bilen gav ett vansinnigt skönt helhetsintryck. Jag var tvungen att fotografera.
Jordgubbarna
Ännu en dag med glass och jordgubbar. Det hör sommaren till, så jag tror inte att någon missunnar mig och min lilla familj denna härliga delikatess.
Balansmästaren
När vi satt på balkongen tidigt på eftermiddagen fick Ingrid syn på något. Hon var exalterad och ville att jag skulle kolla ut. Wow. Synen gjorde det lätt värt. En afrikansk kvinna gick med en stor låda på huvudet ute på gården. Hon verkade helt oberörd av lådan, och gick med bestämda steg framåt. Jag fumlade upp min digitala assistent och avfyrade ett foto. I nästa sekund hör jag skratt och fnitter om vartannat från en annan del av den L-formade huskroppen. Jag hade blivit sedd av hennes väninnor. Such an awkward moment. I efterhand kan jag meddela att kvinnan någon dag senare konfronterade mig ("I want my photo!"), och jag löste då den sociala biten efter bästa förmåga.
Heldoppet
Det var strålande väder och vi befann oss på Nydala. Jag hade tagit med mig badshorts, utifall att, och vädret och vibben fick det att luta åt att "utifall att" skulle slå in. Jag tog snyggt av mig kalsonerna i skydd av blott en handduk, och drog på mig badshorts. Kort därefter var jag ute på bryggan med tjejerna. Ingrid fick föreviga detta första dopp. Det var inte ifjol jag tog första doppet i maj månad, det kan jag ju säga med en gång. Jag kommer ihåg att vi drog en simtur i älven efter en blöt kväll för två-tre år sedan, och inte heller då var sommaren långt gången, men jag undrar om vi ändå inte hade gått in i juni månad den gången. Nu var det ännu maj månad, och Calle är cool nog att dra hoppet från bryggan. Jag är hyfsat nöjd över min framfart. Jag gick runt och småskröt för folk jag sprang på, senare samma dag.
Pizzan
Efter en stekhet dag med Klara hos mormor och morfar bestämde jag och Ingrid oss för att unna oss en pizza. Vi fann ett ställe på Haga som jag aldrig nosat på. När vi kom in fick vi vibben av att det här var mer av en restaurang än ett klassiskt pizzahak, bland annat gjorde mannen som stod bakom disken klart för mig att han inte ville ha betalt förrän efter vi hade ätit. Han ville helst av allt komma ut och ta vår beställning, fast när vi ändå hade kommit och besökt hans disk så gick det väl bra ändå. En hel skål med pizzasallad ställdes fram vid vårt bord, vilket blev på en stor inglasas balkong just vid en av de många små cirkulationsplatserna efter Ö. Kyrkogatan. Det var faktiskt jättetrevligt. Pizzan var emellertid inget mer än vanlig, fast den kostade över hundralappen. Jag kompenserade med att tömma skålen med pizzasallad, och även halva flaskan med vinegrette som stod bredvid. När vi kom ut efter måltiden och jag inspekterade kvittot fann jag att jag ändå hade blivit ägd till sist. När de hade frågat efter dryck hade jag medvetet önskat "kranvatten" för att hålla nere på kostnaderna. Lika fullt förbannade stod det att läsa på en kvittorad "Vatten 6 kronor". Helt j*vla vansinnigt. Jag vill inte ha det så här. Inte i vårt så sötvattenberikade Skandinavien. Det är inte okej.
onsdag 29 maj 2013
Onsdag, v. 22
Plaskandet
Vi var på Nydala, och Klara tog säsongens första plaskande. Inget heldopp, men hon skuttade väl fram och tillbaka efter strandkanten. Härliga tider nalkas nu. Det känns som sommar. På riktigt.
Jättejordgubbarna
Det blev inte en utan två rejäla askar med jordgubbar denna strålande onsdag. Jag märkte med ens att jordgubbarna var enorma. Jag frågade kassörskan om de var genmanipulerade. Hon skrattade men höll med om att de onekligen var stora. Här poserar jag för att sätta jordgubbarna i perspektiv mot min lilla trut. Jag är medveten om att min överläpp ser ruskigt skrumpen ut på bilden. Nå, lite får man bjuda på sig själv.
Barnvagnen
På kvällen svängde jag förbi en god vän. När jag passerade hans miljöhus ser jag en barnvagn stå utanför. Jag noterar hjulen. Jag ställer mig på huk och kollar dimensionerna. Märkningen säger 203 mm, d.v.s klassiska 12", som på Klaras barncykel. Jag har retat mig lite på Klaras mountainbike-däck. Det känns liksom ofogat i den gårdsasfalt som hon cyklar, och mönsterdjup är i min mening inte särskilt viktigt när man rullar i så få knop. Det här hade ju varit briljant. Jag satte ett stilla hopp om att hjulen skulle vara enkelt klickfästa, som på vår Kronan-barnvagn. Mycket riktigt, varje hjul hade en slags spärrknapp så att jag kunde lossa hjulen. Snabbt samlade jag ihop alla fyra hjul, och bar upp till min vän. "Någons skräp, en annans skatt" är ett klassiskt ordspråk som gör sig fint här.
tisdag 28 maj 2013
Tisdag, v. 22
Sneakers
Det var nu närmare fem veckor sedan jag gjorde ett riktigt klipp på Stadium, och denna dag skulle de invigas. Vädret var skönt och jag höll kanske mitt huvud lite extra högt.
Straden
På eftermiddagen landade vi på Nydala, och vädret var (som sagt) så strålande att jag inte kunde hjälpa att falla ner på rygg och bara njuta. Som jag uttryckte mig på Instagram — iklädd endast det nödvändiga. Klara hade också trevligt. Det finns en schysst lekpark där det bland annat klättrades i en slags kättjad uppgång av gamla däck. Jag tror bestämt att jag har ett svagt minne av att liknande klätterställningar fanns när jag själv var ett litet barn.
Sundae
Avslutningsvis en mjuk glass på Maccy Dees. Aldrig fel. I slutet var glassen och chokladsåsen så smält att Klara valde att gå över till sugrör. Faktiskt inte helt tokigt.
Nyponsoppan
Sent på kvällskvisten blev jag plötsligt själv sugen på glass — och jordgubbar. Jag visste att det fanns, så jag besteg köket. Till min stora fasa är det typ bara ett par futtiga jordgubbar kvar. Min hustru tog på sig fullt ansvar, och jag var sorglig. Men så kom jag på en idé till utfyllnad. Nyponsoppa. Det blev hur gott som helst. Rekommenderas för den som undrar hur nypon och jordgubbar smakar tillsammans. Kvällen var gjord.
måndag 27 maj 2013
Måndag, v. 22
Lunchen
Jag inledde veckan i ärans tjänst, och denna gång var jag då ute på fältet. Någon riktig lunch var det alltså inte tal om, utan det fick bli ett par chokladbitar från den lokala mataffären.
Glassen
Medan Ingrid hade sin stora dag tog jag med Klara på några ärenden. Bland annat var jag så missnöjd med vattengeväret från Jula att det blev en reklamation. Sedermera handlade jag bland annat en liten bågfil och sådana uppblåsbara saker som man sätter på barnens armar för att de inte ska sjunka så lätt i vattnet.
Hamburgarna
När jag och Klara stod i kön på Willy's (var jag sugit åt mig ännu fler artiklar från deras fyndhörna) ringde Ingrid. Spänningen när jag svarade var olidlig. Skulle jag mötas av en glad eller ledsen tjej i luren. Det blev en glad sådan. Hon var så lycklig. Det hade blivit 59 rätt och saken var därmed biff. Nu skulle det firas. Det blev hamburgare med pommes frites och läsk på Big Boy nere på Strömpilen.
Jordgubbarna
På kvällskvisten snurrade vi till Nydala var vi avnjöt jordgubbar på en bänk nere vid stranden. Det var inte helt folktomt. Några tjejer tog bl.a. första doppet för säsongen, och jag överhörde hur de snackade om att filma med mobiltelefon. Jag kommer nog inte att ta första doppet förrän tidigt i juli månad. Jag är lite fin i kanten, men ändå råbarkad. Ja, det där blev bestämt dagens oxymoron. You're welcome, free of charge!
söndag 26 maj 2013
Söndag, v. 21
En oväntad sammanslagning
Det var nu mors dag. Häromåret köpte jag faktiskt en Galaxy Y till min älskade lilla mamma på denna dag. Hennes första smartphone. Detta år hade jag planerat att köpa en rejäl solstol till Ingrid. Vi åkte in till stan vid halv tolv. När vi kommer upp ovanför SF-parken får vi syn på något oväntat. Det var hela familjen Karlsson som plötsligt befann sig på armlängds avstånd. En stund senare satt vi ner på gräset i parken med ett Happy Meal till Klara och några lösa cheeseburgare åt oss själva. Det var en trevlig stund. Vädret var underbart.
Smaskigt värre
När vi kom hem från äventyret var Ingrids mamma redan på plats i hallen. Hon hade med sig en stor marsipantårta, och jag och Klara hade minsann köpt jordgubbar tidigare på dagen. Nu blev det ett eftermiddagsfika utan dess like. Ingrid gjorde en sådan där grej när man sätter upphettade plastrullar i håret med sin mor. De höll tid vid en uppställd köksstol just intill balkongen. Det blev jättefint på svärmor.
Hantverkarparet agerar
Jag nämnde ju att jag fick tillbaka min slagborrmaskin häromdagen. Nu levererade jag den till familjen Karlsson. De ska sätta upp ett duschdraperi, eller rättare sagt stången. Här fick jag se hur de gick på som riktiga Martin Timell i badrummet. Det var oerhört intressant att beskåda.
Tudelad middag
Klara brukar vara dålig på att sitta kvar vid matbordet en längre stund, och nu kom jag på att det kanske var en smart idé att ställa upp en display med Alfons Åberg alldeles intill. Jag hade nämligen haffat en schysst liten pryl i plast på vilken den stod fint upprätt tidigare på dagen. Det funkade sådär. Visst satt hon kvar betydligt länge än vanligt, men hon var mer intresserad av Alfons än av maten. Det är svårt att hitta en bra lösning. Jag ska läsa trådar på FamiljeLiv.se — imorgon.
Tala om fynd
Just ja, på tal om tidigare idag. Det var när jag och Klara var på Willy's under eftermiddagen som vi hade sett deras fyndhörna just vid entrén. Det var en uppsjö av artiklar, och allt kostade en guldpeng. Det var allt från nagelsaxar till vattenfärger och dukklämmor. Det här lilla kitet med sorterade nålar samt rejält många trådrullar av olika färger kändes som klippt och skuret. Tio kronor. Bara synålarna är antagligen värda mer. Utöver detta fann jag en kul liten plastbit i plast vars etikett helt enkelt läste "displayställ". När jag kom hem och provade visade det sig att en 7" platta stod riktigt klockrent på den. Man kunde ställa in vidden steglöst och på så vis gick det bra att köra i såväl porträtt- som landskapsläge. Fiffigt värre. Ytterligare fynd bestod av en blå badtermometer i form av en fisk, kylskåpsmagneter, och få se nu, nåt mer var det. Ja, jag lyckades i alla fall håva ner inte mindre än sju sådana billiga artiklar. Fyndat för sjuttio kronor, hade vi med andra ord.
Kvällen innan provet
Imorgon måndag ska Ingrid inställa sig vid Trafikverket klockan 15:40 för att skriva teoriprovet. Hon var beundransvärt samlad denna sista kväll, min hustru. Här ligger hon i soffan och studerar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)