Plaskandet
Vi var på Nydala, och Klara tog säsongens första plaskande. Inget heldopp, men hon skuttade väl fram och tillbaka efter strandkanten. Härliga tider nalkas nu. Det känns som sommar. På riktigt.
Jättejordgubbarna
Det blev inte en utan två rejäla askar med jordgubbar denna strålande onsdag. Jag märkte med ens att jordgubbarna var enorma. Jag frågade kassörskan om de var genmanipulerade. Hon skrattade men höll med om att de onekligen var stora. Här poserar jag för att sätta jordgubbarna i perspektiv mot min lilla trut. Jag är medveten om att min överläpp ser ruskigt skrumpen ut på bilden. Nå, lite får man bjuda på sig själv.
Barnvagnen
På kvällen svängde jag förbi en god vän. När jag passerade hans miljöhus ser jag en barnvagn stå utanför. Jag noterar hjulen. Jag ställer mig på huk och kollar dimensionerna. Märkningen säger 203 mm, d.v.s klassiska 12", som på Klaras barncykel. Jag har retat mig lite på Klaras mountainbike-däck. Det känns liksom ofogat i den gårdsasfalt som hon cyklar, och mönsterdjup är i min mening inte särskilt viktigt när man rullar i så få knop. Det här hade ju varit briljant. Jag satte ett stilla hopp om att hjulen skulle vara enkelt klickfästa, som på vår Kronan-barnvagn. Mycket riktigt, varje hjul hade en slags spärrknapp så att jag kunde lossa hjulen. Snabbt samlade jag ihop alla fyra hjul, och bar upp till min vän. "Någons skräp, en annans skatt" är ett klassiskt ordspråk som gör sig fint här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar