Måndag, v. 36

Psykologi & politik

Skämt åsido, men jag började inte förrän kvart i tio och hade således tid att avnjuta frukost i soffan med drottningen. Nyhetsmorgon var på och barnpsykologen Jenny Klefbom var inbjuden för att diskutera barns användning av mobiltelefoner i skolan. Hon menade på att det inte var konstigt att lärare och rektorer blivit alltmer restrektiv, då det är uppenbart att barn inte klarar av att hantera att använda redskapet måttligt. Hur skulle de, när inte ens vi vuxna klarade det, menade hon.

Hon vidareutvecklade att den digitala utvecklingen hade sina avigsidor. Hon påpekade bl.a. att det var bevisat att vuxna som är [alltför] aktiva på sociala medier mår [psykiskt] sämre. Detta då de liksom går in till 100% för att hela tiden bräcka alla andra med den där konstlade ytan av att hela livet är som en sommardröm. Till sist går somliga in i en vägg. Jag lyssnade på Klefbom, och det hon sade lät faktiskt inte helt uppåt väggarna tokigt.

Nå, jag dundrade snart vidare inåt stan. När jag passerade Rådhustorget slog det mig (hallå?!) att vi har valår. De klassiska valstugorna hade slagit upp mitt framför rådhuset. Nå, nu tycks det mest röra sig om husvagnar. När jag var ung var det små timmerstugor, vill jag minnas. Nåväl. Jag stannade absolut inte. Det finns så mycket som är viktigare än svensk partipolitik för mig. Jag kommer förvisso att rösta, men inte på något parti.

---

Torsdag, v. 31

---

Lunchen

När jag hade lunch tänkte jag att det faktiskt var ett tag sen jag unnade mig något, så istället för att antingen leta efter halvt utgångna färdiglådor eller trycka ett par fattiga cheeseburgare så gick jag ner mot torget var det alltid står två husvagnar och serverar grillkäk. Har småpratat med paret som driver den ena vagnen mer än en gång, fast den här gången tänkte jag att det var läge att prova den andra vagnen. Jag kan inte sätta fingret på honom, men jag tyckte mig känna igen den unga killen som huserade, dagen till ära. Nåväl. Rullpizza, blev det.

En kort stund senare satt jag ner vid rådhustrappen och njöt i solen. Riktigt gott var det. Tänkte tillbaka på en sommardag 2001. Jag hade varit en hungrig sextonåring med dåligt med kosing på fickan, och en nåt år äldre tjejkompis hade då bjudit mig på just en rullpizza, och jag tror ta-mig-tusan att det var från just den här husvagnen. Enligt reklamen utanpå har de nämligen levererat rullpizza till Umeå ända sedan 80-talet, så det kan nog stämma.

Till efterrätt unnade jag mig härlig gräddglass med krokant inuti. Jag hade köpt en stor (2 liter) låda nere på Konsum bara nån dag tidigare, detta då jag inte hade orkat stå i kön för en McFlurry. Sen Konsum började med självutcheckning har allt blivit riktigt smidigt, måste jag säga. Effektivisering, at it's finest.

---

Demonteringen

Nu säljs det så det visslar om det. Den väldiga familje-/loftsäng som jag tidigt (redan vid inköpet utav) ställde mig skeptisk till ska nu alltså tillfalla annan ägare, förhoppningsvis så fort som möjligt. Jag gjorde ett försök på Citiboard häromdagen men förutom någon enstaka fråga om bredd på den nedre sängen så har intresset varit svalt. Ingrid propsade på att Blocket var bättre, och tog över annonseringen. Hon fick då snabbt upp korrespondens och nu på torsdagskvällen påbörjades demonteringen av sängen, vilket visade sig lättare sagt än gjort. Det gällde att vara oerhört metodisk för att inte skruva ut bärande skruv utan att ge ordentligt stöd till motparten.

Jag sticker inte under stol med att vi under demonteringen faktiskt lyckades klåpa till det till så den grad att det blev en liten spricka längst ut på vänster sida av den nedre av de två vitmålade brädor som den rosa filten hänger över på den här bilden. Ja, vi är uppenbarligen riktiga gröngölingar, jag och hustrun. Ingrid valde ärlig öppenhet framför ett cyniskt mörkande och SMS:ade genast till den mest potentiella köparen och berättade om olyckan som inträffat. Snabbt kom svar att det inte gjorde något, men att hon tyckte att vi skulle skjuta upp deras upphämtning till morgondagen, så att vi skulle slippa uppleva stress och få montera ner resten i lugn och ro. So we did.

---

Lördag, v. 22

Lördagen förflöt i ärans tjänst. Lagom till min lunch fick jag en delikat överraskning, nämligen finbesök av tjejerna. Jag värmde upp min lunchlåda i mikrovågsugnen och knallade ner till tjejerna som väntade utanför. Vi hann umgås i åtminstone tjugo minuter, vilket var guld värt för mig. När vi busade runt intill Rådhuset lade jag märke till att de har bytt ut den klassiska — runt formade; i en nyans av grönt som förde tankarna bakåt i tiden — offentliga toaletten som stått där sedan så länge jag kan minnas.

Eller, offentlig toalett och offentlig toalett, det var nog snarare frågan om en simpel urinoar. När man öppnade dörren kom man in till ett litet slutet område på cirkus en kvadratmeter där man kunde uträtta sina behov i en liten metallskål. Nå. Denna lilla byggnad hade nu uppenbarligen plockats bort, och ersatts av en annan — tydligt större — variant på offentlig toalett. Jag var bara tvungen att öppna dörren. Innandömet var också lyxigare än på den gamla, måste jag säga. Här har då verkligen kommunen öppnat plånboken, kan vi konstatera. Det kanske har att göra med Kulturhuvudstadsåret.

Det var i alla fall en ljuvlig lunch, och det hade tydligen varit nåt galej mitt på torget där Klara hade fått sig en läcker ansiktsmålning. En riktig lite tiger, hade hon förvandlats till. Jag passade på att ta ett fotografi när hon stod uti buskaget. Det var en rätt passande kuliss, givet omständigheterna, tyckte jag.