Psykologi & politik
Skämt åsido, men jag började inte förrän kvart i tio och hade således tid att avnjuta frukost i soffan med drottningen. Nyhetsmorgon var på och barnpsykologen Jenny Klefbom var inbjuden för att diskutera barns användning av mobiltelefoner i skolan. Hon menade på att det inte var konstigt att lärare och rektorer blivit alltmer restrektiv, då det är uppenbart att barn inte klarar av att hantera att använda redskapet måttligt. Hur skulle de, när inte ens vi vuxna klarade det, menade hon.
Hon vidareutvecklade att den digitala utvecklingen hade sina avigsidor. Hon påpekade bl.a. att det var bevisat att vuxna som är [alltför] aktiva på sociala medier mår [psykiskt] sämre. Detta då de liksom går in till 100% för att hela tiden bräcka alla andra med den där konstlade ytan av att hela livet är som en sommardröm. Till sist går somliga in i en vägg. Jag lyssnade på Klefbom, och det hon sade lät faktiskt inte helt uppåt väggarna tokigt.
Nå, jag dundrade snart vidare inåt stan. När jag passerade Rådhustorget slog det mig (hallå?!) att vi har valår. De klassiska valstugorna hade slagit upp mitt framför rådhuset. Nå, nu tycks det mest röra sig om husvagnar. När jag var ung var det små timmerstugor, vill jag minnas. Nåväl. Jag stannade absolut inte. Det finns så mycket som är viktigare än svensk partipolitik för mig. Jag kommer förvisso att rösta, men inte på något parti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar