Visar inlägg med etikett leif. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett leif. Visa alla inlägg

måndag 28 april 2014

Måndag, v. 18


Frukosten




"Yet another Monday", som dom säger i Amerika. Skämt åsido, det var bara att kliva upp och göra ny vecka. Tack och lov hade jag Johans sensationella pålägg i kylskåpet, så mig gick det absolut ingen nöd på. Smarrigt värre, detta.


Middag #1




Ingrid gjorde friterat till middag. Prommes frites och chicken nuggets fick göra varandra sällskap i olja, och visst smakade det gott.


Middag #2




På kvällskvisten gjorde jag — ännu en gång — en kvällstripp ut till min kära vän Robin. Ingen basket, denna kväll, men väl lite knapprandet på tangentbordet. Jag älskar datorer.


Kvällsmålet




Mitt under min kvällsutflykt flaggar Ingrid på min lur och tycker att jag vore rent ut sagt 'awesome' om jag skulle lyckas hinna in någonstans och köpa kex med Brie-ost. Sagt och gjort, och här är klockan fem över halv tolv och jag och älsklingen finner oss väl nedslagna i soffan, tittandes ett avsnitt på Homeland. Snacka om schysst inledning på veckan, när det kommer omkring.


söndag 27 april 2014

Söndag, v. 17


Bromsoket




Vi hade söndag, och det var också en lämplig lucka för att — äntligen — råda bot på helvetet som uppkommit efter mitt ingrepp på bromssystemet. Alla reservdelar fanns att tillgå, så vad väntade jag egentligen på Bra fråga, egentligen!

Skämt åsido, jag har länge förstått vad vi står inför, och enligt samtydiga uppgifter råkar man i ungefär åtta fall utav tio dra av luftningsnippeln till minst ett av bromsoken, i mitt fall framtill. Suck. Det var tungan rätt i mun (och förb*nnat mycket rostlösning och X4) som som gällde, för nu skulle det bära eller brista.

Huruvida vi klarade att lossa nippeln/nipplarna avgjorde om det blev frågan om nytt/nya bromsok eller ej, vilket i sin tur avgjorde en snudd bisarr kostnadsfråga. Ja, varje bromsok utgör en fyrsiffrig utgift. Okej, låt mig nu springa förbi trumvirveln och genast säga hur det hela avlöstes. Efter flertalet(!) om och men lyckades jag (vi) faktiskt att lossa inte en utan BÅDA nipplarna, vilket onekligen gav utlopp för en lättnadens suck.


Glass




Efter att nipplarna till bromsoken efter mycket oro hade lossnat begav jag mig huvudstupa mot Ersboda och Biltema, med de slitna nipplarna nära till hands. Säljaren bakom servicedisken plockade fram en väldigt intressant uppfinning, nämligen något som liknade ett bladmått, men som höll för uppgift att fastställa en gängnings stigning.

Wow, snacka om häftigt. Han hade efter en kort stund bekräftat (inkl. en dubbelkoll) vilken variant på nippel jag skulle ha, och jag fick sedan mitt. Jag köpte i samma veva (bl.a.) en ny flaska X4, sen fick det bana väg hemåt.

När jag ~50 minuter senare åter anlände hemmavid fick det bli glass ute på parkeringen. Solen sken trots allt och det var riktigt sköna plusgrader vi hade att göra med. Oj oj oj, det kanske blir en sommar, trots allt.


Kvällsbasket




Nu spolar jag framåt några timmar i tiden. Klockan hade här för fotografiet hunnit bli fem över halv elva på kvällen, och jag och Ingrid hade framgångsrikt luftat systemet, och "Humlan" var än en gång redo för nya upptåg, nu med helt fräscha bromsar baktill.

Så, jag firade denna vinst med ett besök ut till min kära vän Robin, vid stans norra ände. Efter att ha suttit och mediterat bakom datorskärmen stund gled vi ut på basketplanen, och sköt en klassisk "tjugoetta". Det blev min säsongsdebut, och just den här kvällen kom jag att bli "pwned" med en ställning på inte mindre än 21-12, till Robin då alltså. Oj oj oj. Terminen hade definitivt kunnat börja bättre. Nå. Jag fick i varje fall tacka för gott sällskap.


måndag 10 mars 2014

Måndag, v. 11


Smultronstället




När jag hade slutat för dagen strålade jag samman med min kamrat, och vi begav oss efter viss omväg till den härliga plats som vi har valt att låta gå som ett smultronställe. Det är en inte alltför avlägsen plats, men ack så härlig, och jösses, så många samtalsämnen som avtalats vid dessa bänkar, i synnerhet då för 3-4 år sedan. Nu satt vi alltså här igen, och hela alfabetet hann i vanlig ordning avtalas, och solen tittade också fram mellan trädens kvistar. Dess lövverk är nog ännu ett par månader bort, här i norr.


Matträtterna




Det var Robin som bjöd mig på schysst klyftpotatis med vegetarisk schnitzel på kvällskvisten. Klockren avrundning, vill jag påstå. En och en halv timme senare satt jag hemmavid och blev bjuden på kycklingburgare som Ingrid hade donat ihop utifrån recept i Ella's kitchen, kokboken som hon fick när hon fyllde år. Mums. Jag älskar verkligen mat.


Nattningen




Godnattsagan i samband med nattning kom att bestå av Mumin. Ingrid läste. Hon har tydligen snäppet bättre berättarröst än undertecknad. Nåväl. Alla är vi bra på olika saker. Jag är hyfsat duktig på att fotografera/dokumentera (mycket), till exempel.