Visar inlägg med etikett htc. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett htc. Visa alla inlägg

tisdag 21 januari 2014

HTC Flyer: Android Honeycomb


Det var på juldagen som jag rootade min gamla HTC Flyer, och sedermera misslyckades med att installera en så kallad "custom ROM" ("LeeDrOiD") byggande på det snäppet nyare Android v3.2 (Honeycomb). Rootningen av telefonen hade gått vägen, men "flashningen" av denna ROM hade misslyckats; surfplattan frös vid uppstart. "HTC - Quietly brilliant", stod det att läsa, och inget mer hände. Någon dag senare hade jag löst det hela genom att installera en LeeDrOiD ROM som byggde på gamla hederliga Android 2.3.4 (Gingerbread). Nå. Jag var ändå sugen på Honeycomb, så denna tisdag tog jag åter upp projektet. Jag hade nu läst mig till att jag sprungit på patrull i och med att jag körde gamla Gingerbread.

För att installera ("flasha") s.k. "custom ROM:s" som bygger på Honeycomb (eller senare) måste man också ha den grunden installerad, det vill säga HTC's egensläppta Honeycomb, vilken finns för nerladdning. Jag hade ju redan gjort proceduren S-OFF, vilket säkerställer att de inte kan låsa min bootloader, så nu var det ju grönt ljus för hederlig uppdatering. Jag laddade ner "RUU_3G_B09.zip" och sprang först på problem, datorn sa att jag hade får lågt batteri (uttryckligen < 30%), detta trots att batteriet i själva verket nästan var fullt. Suck. Jag sökte efter svar, och tydligen var problemet vanligt. Många sa att problemet var hårdvaruförankrat. Många hade helt enkelt bytt dator, och sedan hade det fungerat.

Jag plockade fram den lilla Eee:n, och mycket riktigt, nu kom jag plötsligt vidare i installationsprocessen. Denna skulle bara ta omkring tio minuter, som utlovat. Sedan startade surfplattan om, och jag spelade nu i en — för den här plattan — helt ny generation av Android, nämligen den "tablet-orienterade" Honeycomb. Den blev ju inte ett särskilt långvarigt kapitel i boken Android, detta då Ice Cream Sandwich snabbt skulle ersätta både Honeycomb och Gingerbread. Sedan kom Jelly Bean och nu är vi inne på KitKat. Ja, det känns faktiskt nästan lite retro att nu ha en surfplatta med Android Honeycomb.

onsdag 25 december 2013

Juldagen 2013


Upplåsning: HTC Flyer




Ett av mitt livs sämsta köp är onekligen den HTC Flyer som jag köpte på en kampanj för ett par år sedan. Då den slog ner på den svenska marknaden var riktpriset ungefär sjutusen kronor, så när SIBA dumpade produkten så kändes det som ett riktigt klipp att få en surfplatta med 32 GB och 3G för bara drygt tvåtusen kronor. Jag trodde jag var en stjärna och gjorde ett smart köp, men ack så fel jag hade. Produkten har strulat (två serviceärenden ryms i dess historik) och är dessutom tung och klumpig. Denna kväll bestämde jag mig för att var dags att försöka låsa upp enhetens fulla potential. Garantitiden är likväl slut så, nu fick det alltså bära eller brista. Själva "rootningen" och installationen av ClockworkMod Recovery gick smärtfritt, medan flashnigen av en LeeDrOiD Honeycomb gick sämre. Enheten fastnade vid uppstart, suck. Var det något med det faktum att jag försökte att gå från Gingerbread-baserat till Honeycomb-baserat? Jag visste inte, och kände att det var lika bra att jag la projektet åt sidan för stunden. Det var trots allt juldagen, och familjen ska stå i fokus.


Härlig familjepizza




Lite härlig familjepizza gaskade helt klart upp mig, efter problemen med den där förbannade surfplattan. Aldrig fel. Det var faktiskt lite problem att få tag i pizzan, Ali-Baba hade av någon outgrundlig anledning bestämt sig för att hålla stängt såhär på Juldagen. Visst förstår man att matvarubutiker och dylikt håller stängt, men pizzeriorna är ju [truth be told] sällan kristna så, man tänker liksom att dom ska hålla öppet som vanligt, och kanske se en extra stor chans till bra säljsiffror. Men i varje fall, vid korsningen Sofiehemsvägen/Tunnelbacken var det stängt och nedsläckt. Till sist fick jag napp på Gammlia. I väntan på pizzan surrade jag lite med bagaren, som berättade att han tämligen nyss hade tagit över pizzerian, och att han inom kort skulle göra om menyn helt och hållet, och att han ämnade skicka ut mängder av reklam till alla stadsdelar, då givetvis också Ålidhem. Sallad och en stor 1½ liter läsk ingick vid köp av familjepizza. Inte illa. Gott smakade det också. Två tummar upp!


torsdag 24 oktober 2013

Torsdag, v. 43


Skönheten & Odjuret




När jag kom över tröskeln på eftermiddagen satt tjejerna bänkade i soffan. Det tittades på klassisk film från Disney. Jag förstå förstå sammanhanget, men kom på att det var hopplöst.


Skojakten




Mitt i allt kom Ingrid på att Klara behöver nya stövlar. Illa kvickt. De senaste dagarna har bjudit på säsongens första lätta snö, men mestadels har det varit regn. Kallt regn. Visst måste vår lilla tjej ha rejäla stövlar. Vi åkte ner till stormarknaden. Medan Ingrid kikade på stövlar hittade jag nånting annat. Schyssta sommarskor med kardborre. Klassiska Champion som låg bakom dessa skor. Jag kommer ihåg från när jag själv var ett litet barn att de som bar Champion-kläder (ofta tröjor) i regel ansågs lite "finare" än de övriga barnen. Det här med märken började tidigt. Den ordinarie prislappen för dessa skor löd 349 kronor. Nu var de dock rödmärkta och endast 99 kronor. Det var inte så farligt, tyckte jag. Nu hade jag ett givet läge att få klä Klara i ett respektabelt märke, detta utan att själv vara varken direktör eller riksdagsledamot. Jag fann dessutom storlek 28 och saken var därmed biff. Stövlar blev det också.



Kvällsfika




Jag köpte HTC Flyer just när tillverkaren insett sitt misstag och dragit tillbaka den från marknaden. Jag nappade på en bisarr prissänkning, och skulle snart inse mitt misstag. HTC har sedan länge slutat uppdatera den, hårdvaran är inget att hänga i julgranen, och redan efter ett halvår fick jag uppleva första problemet i form av en reklamation, då fogen som höll fast displayen hade släppt. Nåväl. Den här kvällen kände jag att Klara nu har blivit tillräckligt stor för att handha en surfplatta tillräckligt varsam för att åtminstone inte kasta sönder den det första hon gör. Så, jag överlämnade plattan som gåva till henne, och förklarade att det nu är hennes egen. Hon har fått ett eget Google-konto och får leka (och lära) så mycket hon vill. Hon var tydligt tacksam, och inledde med att ha den nära till hands medan hon åt kvällsfika.