Fikat
När jag på lördagsförmiddagen hade bl.a. hade dragit den klassiska nitlotten, ett lagerpack (10x10) med knappcellsbatterier som till råga på allt ligger paketerade omlott (så att vartannat måste vändas) var om vartannat, ja då var det oerhört skönt med förmiddagsfika innefattande starkt kaffe och en saftig banan, rik på B-vitamin. Den fortsatta dagen blev behaglig. Varmt och skönt var det också.
Felsökningen
Framåt kvällskvisten när jag hade slutat kom en arbetskamrat förbi. Han har fått ett mystiskt sjukdomssymptom på sin Audi A3 var acceleration stundtals rycker, och endast på 2:ans växel. Då jag har en OBD2-adapter med stöd för K/L och KK/L var det lämpligt att han kom till min lekmannamässiga arbetsplats (parkeringsplatsen) för en snabb diagnostik. Efter inkoppling mot min Eee kom vi fram till två felkoder, dels motortemperaturgivaren, dels luftsensorn. Den förstnämnda har jag ju faktiskt personlig erfarenhet av då den var det första som gick sönder på vår bil, så sent som i fjol höstas. Relativt enkelt bytt, åsidosatt ett potentiellt skyfall av glykol i motorutrymmet, om man inte är snabb nog att skifta givare.
Nåväl, den andra sensorn, luftsensorn, kändes emellertid som en större kandidat till orsaken till problemet. Vi tittade runt länge och väl men lyckades inte (trots att jag Googlade en del med mobilen under tiden) att finna den, så vi fick 'call it a day' och t.ex. lägga ut bilder på forum och fråga om vidare referens. Det är svårt att arbeta när man inte har en tydlig bild av vad som är vad (komponenter).
Nåväl, det var i varje fall trevligt att få umgås en stund. Ett par klassiska grannar hann också strosa förbi och lägga näsan i blöt, på det sätt dom alltid gör. Dessa karaktärer får mig i sanning att bre på smilbanden, på en lördag, inte minst afrikanen som skröt om att hans Volvo hade >200hk medan den enl. kontroll mot Transportstyrelsen endast besatt en bråkdel av detta. Ospecificerat chiptrimmad nåt så inåt glödheta Norden, eller? ;)
Kvällsdoppet
På kvällen hamnade vi i en social situation med grannskapet på gården, då det visade sig att de skulle ta ett — sent omsider — dopp på Nydala med barnen. Visst, klockan var en hel del men om man ska ha en endast susning socialt sett så gäller det att vara tillgänglig och varse alla de outtalade koder som gäller.
Så sant som det var sagt, kring nio på kvällen var vi tillrätta nere vid stranden. Det var vi och några fåtal andra som var ute, men visst hoppade barnet i plurret och visst badades det. Själv tog jag det piano och låg kvar på filten. Egentligen kanske jag borde ha hoppat i, jag vet inte. Jag låg i alla fall och studerade hur Ingrid socialiserade med mamman till ett av de andra barnen, och även dennes bekantskap. Även ett "bonusbarn" var med på trippen. Oj oj oj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar