Klara, kräksjuk!
När jag klev av för dagen bar min cykelfärd rakt hemåt, och jag hade ett äventyr i sikte. Jag dundrade in till tjejerna och berättade hur jag hade sett/läst om en festival som legat nere i många år men nu skulle återupplivas. Det hade verkat familjevänligt och jag tyckte det var en klockren idé att vi sadlade väg och kollade läget. Ingrid opponerade sig först kraftigt. Hon sa att hon mycket väl kände till Raj-Raj. Hon hade minsann varit där många gånger under fjortis-perioden, och var inte det minsta taggad. Nej, hon ville prompt inte dit. Nåväl, efter viss övertalning var vi startklara. Vi försökte hitta en smidig infart men det var förbud överallt. Till sist bestämde vi oss för att ställa oss vid några hyreshus på Sandbacka och promenera över den lilla GC-bron över G:a E4. Sagt och gjort. Det var just innan vi stannade upp vid parkeringen som det hände. Allt gick väldigt snabbt. Klara hade varit ganska tyst under färden, och nu plötsligt kastade hon upp. Det sprutade kräk i baksätet. Vi gick ut och hon kräktes upp ännu mera. Det var bara att ta ut barnstolen. En vattendunk ur kofferten blev oerhört lycklig last då vi kunde rengöra en hel del med fem liter rent vatten. Nå. Vi kom fram till att det helt enkelt inte var menat att vi skulle dra på Raj-Raj, oavsett om Klara hade fått magsjuka, eller bara var åksjuk efter att ha kollat ut genom fönstret utan sina repiga glasögon.
Klara, tv-spelerska!
På kvällskvisten fann hela den lilla familjen sig väl inrättad i soffan. Det spelades Wii, närmare bestämt New Super Mario Bros. Klara har blivit riktigt duktig på de lite lättare banorna. Jag blir så glad när jag ser henne spela. Jag tänker tillbaka på när jag själv var ett litet barn. Jag kommer aldrig att glömma den gången när jag tjyvkikade i en gömma bakom mammas skinnsoffgrupp och såg ett splitternytt Super Nintendo i kartong. I samma sekund som jag såg det blixtrade hela min värld, och jag förstod att jag skulle få det. Julafton var bara några dagar bort, och trots att min mamma på den tiden var ett Jehovas vittne så hade vi funnit en slags 'work-around' för att få det att fungera med t.ex. julklappar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar