Söndagsäventyret blir Gammlia, där det har utlovats billig ponnyridning. Här är vi på plats, och Klara har gjort hela loppet kring ankdammen. Den unga bonden som syns på bilden faschinerade mig på många plan, fastän jag var så blyg att jag knappt vågade säga ett endaste litet ord till honom.
15:53
Här åker Klara vagn med sin nyfunna vän Mira. Ja. Det här blev söndagens i min mening roligaste krok. 'First encounter' kom sig då vi stod i kön till att få rida på ponnyn Kela, uppemot en och en halv timme tidigare. De stod då före oss i kön. Den första ordväxlingen kom i hur Ingrid fällde "Visst var ni före oss i kön?", varvid hon får till svar "Jo, men vi stod här borta". Efter detta är det då väntans torg. Vi är ett gäng som står där vid ankdammen på Gammlia. Solen skiner och stämningen är god. Klara klättrar in i buskaget som är som en liten trollskog. Nåväl. Efter ponnyridningen springer Klara på gräset och leker. Så gör även denna andra lilla tjej. De jagar varandra och skrattar hejdlöst. Ingrid avlägsnar sig. Hon ska ta en av hennes joggingturer i skogen. Nu har jag inget socialt rättsnöre.
Klara och Mira leker i gräset, och en bit bort är Miras mamma. Sånt här gör mig nervös. Jag går lite trippande fram och tillbaka i det höga vildvuxna gräset. Flickorna leker snart kurr & gömma och jag liksom dras in i det hela. När Ingrid kommer tillbaka har det spända släppt litegrann och jag för mig kanske inte helt ospänt, men ändå okej. Både jag och Ingrid är grymt imponerade av hur kul Klara har med sin nyfunna vän, och hur trevlig hennes mamma verkade. Det är ungefär i samband med det här fotot som Ingrid i ett ögonblick av avskiljdhet stöter mig i sidan och säger "Säg så här: 'Jag kanske kan ta ditt nummer så de kan leka nån gång'. Kom igen, gör det nu!"
Jag säger repliken tyst för mitt inre ett par gånger, och försöker höra hur det låter. Jag förmådde inte. Det är sedan ungefär en halvtimme efter att det här fotot togs som Ingrid fäller den. Ja, repliken. Ganska precis som hon sa åt mig att fälla den. Det var som vi satt och drack kaffe vid den svindyra uteserveringen. Sekunden när Ingrid fällde den var stor. Pausen var inte lång. Någon sekund på sin höjd. "Jo, visst, jag hade faktiskt tänkt fråga detsamma!", säger Miras mamma. Spänningen lossnar.
För att spinna vidare på detta moment av "socialt förhavande" så pratade jag och Ingrid länge och väl i efterhand om det här med att knyta kontakt. Hur gör man? Hade vi gjort rätt? För många faller sig sådant säkert självklart men vi bollade fram och åter med idéer. Och hur gjorde man sen? När de skulle leka? Hos vem eller var ska barnen leka, och hur gör man där? Om vi säger att vi skulle åka hem till Mira, skulle vi då lämna Klara där och fara iväg för komma tillbaka på några timmar, eller stannar man kvar under hela leksessionen? Vi kom fram till att vi vet väldigt lite om vuxenlivet och att det nog var bäst om vi uppsökte familjeliv.se och relaterade trådar (de fanns garanterat) a.s.a.p.
19:15
Middagen. En klassisk svensk måltid. Pannbiff, kokt potatis och lätt stekt gul lök. Brunsås som krydda på verket. Lite salt och peppar la jag faktiskt också till, och gott var det.
00:28
Ingrid gör kvällsfika. Jag påpekade att flingor är mer av en frukostbas, men där var vi av olika åsikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar