Pumpan
Mitt på dagen börjar Ingrid projektet med att skära ut mun/näsa/ögon ur pumpan. Det är lite av en tradition, då jag mycket väl kommer ihåg hur det gick ner i fjol. Nå, allt gick fint, om än Ingrid vid ett tillfälle blev lite modstulen och tyckte att det blivit tokigt och att det inte fanns någon möjlighet att trycka CTRL+Z när man karvade i pumpa. Nå, datorterminologin var mitt eget påhitt, mest för att få de lite rutinerade gossarna att fatta vad jag snackar om.
Födelsedagspresenten
Klaras stora sexårsdag närmar sig, och nu är det knappt fyra veckor kvar. Oj oj oj. Jag och Ingrid har kommit överens om att den här gången ska vi inte köpa tonvis med små leksaker som används en gång och sedan hamnar i nåt skrymsle för att efter nåt år av att knappast användas slutligen hamna i grovsoprummet/miljöhuset. Nej, nu hade vi bestämt oss för att vara lite mer strategiska. Vi har valt att satsa på en födelsedagspresent; och en rejäl sådan.
Klara har ju själv sagt att hon önskar sig en surfplatta, och vi lever ju i en tid av teknik, så det ska hon också få. Hon har förvisso också sagt att hon önskar sig en hundvalp, men den får hon nog allt vänta med. Jag tror (bl.a. utifrån recensioner) att Lenovo S6000L kommer att leverera med bravur, och ett riktigt bra kampanjpris fick vi, dessutom.
Militärcykeln
Så sent som igår kom en redig karl med sin grabb och hämtade den billigare (trasigare) av de två militärcyklar som jag haft ute på annons ett par dagar. Idag kom så då två riktigt sköna snubbar som spekulanter på den andra — hela — cykeln. De gjorde ett artigt försök att pruta ner maskinen till 800 SEK, men jag förklarade att jag hade lagt ner mycket kärlek på maskinen, och dessutom lagt märke till att militärcyklar går för allt mellan en och tre tusenlappar på Blocket, och därför valde att stå på mig.
Den härliga snubben drog på med ett leende och sa lugnt och sansat, "Aha, men du, jag tror att du ändå har en affär!", och sättet han sa det på ekar i mitt huvud än i denna stund. Han var liksom så lugn och sansad, och allmänt skönt. Ett slags harmonisk gloria sken över honom. En femhundralapp och fem hundralappar kom i min riktning och sedan sadlade grabbarna och dundrade iväg på sitt nya vrålåk. Jag fullkomligt älskar situationen. Cykeln kommer nu att få en helt ny bit historik.
Monster
På kvällskvisten blev Klara och grannpojken målade av Ingrid, och i gengäld fick ungarna måla mig. Det var härligt. Sedan fick de gå ut i trapphuset och fråga efter bus eller godis. Ungarna kom tillbaka och sade att endast paret mittemot hade varit hemma. Där hade de fått godis. Nå, lite modstulna var de, som de hade hoppats på jackpot i varenda lägenhetsdörr. Så, vi klädde på oss och sprang en tripp runt kvarteret.
Nu nådde vi betydligt större framgång. Godispåsen växte och växte. Hipps vipps, så sprang vi ihop med en annan grannpojke, som var ute med sin pappa. Vi slog oss samman till en större monstergrupp (trupp?) och fortsatte gå in i port efter port. Godispåsarna växte. När alla var nöjda gick vi hem till oss och hällde upp i skålar. Vi bjöd grannpojkens far på kaffe och så satt ungarna ner och lekte och åt godis en stund och fredagskvällen och Halloween var en skriven succé. Big win.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar