Strykningen
Sömnen blev sådär. Blev tidigt väckt av Johan p.g.a. akuta bröllopsproblem i form av attiraljer som var på fel plats vid fel tillfälle. Det var bara att skrida till verket. Den skickligare förmiddagschauffören av oss två fick uppgiften, och den makalöst smidiga Ingrid snurrade på minuters varsel ut Johan dit han skulle. Jag tog tillfället i akt att ladda batterierna ytterligare i ungefär en halvtimme.
Nå. Vid tidpunkten när det här fotot tas har även jag hunnit vakna och kliva upp, och min kära hustru är i full färd med att stryka min kostym. Jag och vi börjar känna av vibbarna, och det är de facto dagen D, idag smäller det.
Blomsterbuketten
Nån timme ytterligare senare befinner vi oss inne på en blomsterhandel i centrala Älvsbyn. Det är den mäktiga bröllopsbuketten som ska hämtas. Det är nu saker börjar gå rejält snett. Den blonda expediten är uppenbart skärrad när hon förklarar att hon eller någon av hennes kollegor har lyckats få problem med handhavandet av denna beställning, så att faktum är att deras [sedan tidigare beställda] bröllopsbukett inte fanns att hämta.
Johan såg efter det här beskedet ut att vara nära ett upplösningstillstånd. Han var mindre än en timme från sitt bröllop och blomsterhandeln hade strulat till bröllopsbuketten. Jag tog tillfället i akt att fotografera honom, och försökte själv att hantera lugn, om än jag någonstans förstod att situationen var tämligen allvarlig. Nå. Det löste sig, med vissa modifikationer, detta genom en smärre improvisation från blomsterhandelns sida. Några färg- och variantändringar gjordes och den slutgiltiga buketten hämtades knappt en timme senare.
Kyrkinvigningen
Klockan är här drygt tjugo över elva, och vi kliver in i Korskyrkan, Älvsbyn. Det är nu det stora eventet ska ta sin början.
Bröllopsparet
Här är ett slags bröllopsfoto, om än taget med mobiltelefon. Dom ser för ståtliga ut, paret Johansson/Kezimana. Underbart. Jag var så oerhört stolt över att ha givits den obeskrivliga äran att få vara bestman.
Maten
Efter ceremonin i kyrkan bar det vidare till folkets hus i Älvsbyn, i folkmun "Forum", var den stora festen skulle hållas. Vi hade dagen innan förberett med bord och dylikt, och nu var även maten på plats. Brudparet, jag, och brudtärnan hade fösta parkett och gick och tog först av alla.
Det kändes oerhört mäktigt, och kittlades inuti hela min kropp. Sedan smakade det också gudomligt. Bäst av allt var nog ett par köttfärsfyllda trekantiga bitar, som faktiskt Johans mamma hade tipsat om tidigare. Riktigt väl skjutet.
Bröllopsfotografen
Min älskade Ingrid tog uppdraget att fotografera så mycket som möjligt under ceremonin, så hon gled runt och fotograferade allt som allt drygt 3 gigabyte bilder. Helt rätta takter. Såhär i efterhand kan jag dock ångra att jag inte hade tagit med mig ett lämpligt fast objektiv (t.ex. 35 mm) istället, då skärpan blir så mycket bättre, och motion (läs: "zooma med fötterna") dessutom är nyttigt.
Tårtan
Efter den stora måltiden (som dessutom inbegrep en backning) var det dags för tårtan. Sött och gott. Fick i efterhand höra att även Klara hade gett sig stora approval. Mums.
Hemkomsten
Festen fortsatte framåt sjutiden på kvällen, var vi städade ihop och tog en liten pausfågel hemma hos det äkta paret. En timme senare förflyttade vi oss till en mindre formell efterfest, i en lägenhet i Älvsbyns uttalat mångkulturella bostadsområden. Oerhört trevligt, och dessutom skönt att få koppla av i lite mer "casual" party mode efter att ha suttit vid ett slags podium i flera timmar och mest fokuserat på att hålla ett snyggt yttre.
Nå. Vi var i valet och kvalet till om vi skulle stanna ännu en natt i Norrbotten, men när Klara beklagade sig över att hon hade ont i halsen blev det avgörande, och vi beslöt att sadla våra hästar. Vi stannade till vid 7-Eleven i Piteå för att köpa diverse tilltugg, och jag hann då även byta några ord med min systerdotter, som [as it happens] jobbar extra, och det råkade vara just hennes helg. Nå, hon var i ärans tjänst, och vi hade bråttom hemåt, så det blev några snabba ordväxlingar och sedan var vi åter hjulburna och en stund senare låg vi på E4 i södergående riktning.
När vi rullade in på vår parkering var klockan kvart i två på natten, och Ingrid ska ha en stor eloge för att hon gjorde hela körningen, i mörker. NÅ. Vi var hiskeligt trötta så det var inte direkt en jätteuppskattad överraskning att snöovädret som vi sett under fredagskvällen i Älvsbyn tydligen även hade härjat i hemstaden. Det var bara fram med snöskyffeln och börja skotta upp vår ficka hjälpligt. Suck. Nåväl. En tandborstning senare var det godnatt för familjen Oxwall, med ett oerhört lyckligt äventyr i bakspegeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar