torsdag 6 februari 2014

Paket är spännande


Presenten




Vad som låg i detta paket var faktiskt inte helt utan förvarning. Det är en gammal kamrat som har kommit att syssla en del med kreativt skapande på sistone, och han lät nyligen meddela att han svarvat muggar till några kompisar, varibland jag hade den stora äran att få en. Smickrande, to say the least. Muggen ifråga var klockren. Den kändes högkvalitativ och robust så vännens uttalande "inget massproducerat skit" kändes riktigt välriktat. Det här var en stadig kaffemugg som skulle komma att hänga med mig i många år. Endast handdisk, löd de enda budorden. Jag skrattade för mig själv när jag fiskade fram muggen från vaddering. Valet av tidningspapper faller in på profilen, så att säga.


Misstaget




I min brevlåda låg det utöver den glada presenten även några andra — mindre — försändelser. I all hast rev jag upp en typisk sådan tunnplast som bl.a. ICA-beskeden brukar komma i. Inuti ligger ett inbetalningskort, och ett par lösa stringtrosor. "w00t", som den sanna datorspelaren hade sagt. Det här hade jag sannerligen inte beställt. Jag tar återigen upp plasten från vardagsrumsbordet och ser nu ett för mig okänt namn skrivet som adressat. På adressraden står dock även mitt lägenhetsnummer. Nu började jag förstå situationen. Jag har för hyfsat länge sedan konstaterat att grannen som bor vägg i vägg har råkat skriva fel lägenhetsnummer i sin folkbokföring. Han/hon/dom är alltså tekniskt sett skrivna i min fysiska lägenhet. Då jag inte uppbär någon form av bostadsbidrag eller liknande är det irrelevant för mig, så jag har aldrig orkat göra något åt saken.

Dessutom har den ursprungliga hyresgästen hyrt ut den här lägenheten i andra hand till diverse studenter ända sedan 2009 eller nåt sånt, så jag har liksom känt att problemet kommer att lösa sig självt, i sinom tid. Nåväl. Nu höll jag i alla fall — bokstavligt talat — den första faktiska produkten av det här misstaget i mina bara händer. Herre jösses. Jag hade — i min tur — precis brutit mot lagen jml. brytande av post- eller telehemlighet (enl. 4 kap 8 § brottsbalken), ett brott som kan ge fängelse i upp till två år. Och här stod jag nu, med grannstudentens stringtrosor i min hand. Helvete, just my luck.

På dem stod det "PROPERTY OF ". Jag dubbelkollar folkbokföringen igen. Jag ser nu att den unga man som uppenbarligen har beställt trosorna till sin flickvän inte ens är skriven i lägenheten, utan rentav i en annan del av länet. En snabb koll på Facebook bekräftar dock att han är i förhållande med den unga kvinna som hyr i andrahand. Socionomstuderande är hon tydligen, enligt uppgift på Facebook. För mitt inre stilla sinne fick jag en snabb framtidsvision av en socialarbetare som till daglig dags jobbar med struliga ungdomar, och under den anständiga uniformen bär hon stringtrosor med den broderade texten "PROPERTY OF ". Jag kunde plötsligt inte låta bli att le för mig själv.

Jag gick ner och stoppade hela försändelsen i rätt brevlåda. Suck. Det här kändes som ett ganska träffsäkert exempel på när det blir riktigt fel. Måtte grannen/grannarna styra upp sin folkbokföring så att det blir rätt. Skulle man kanske skriva en anonym lapp? Nej, då förstår dom att jag är inblandad, och sådant kan givetvis förstöra grannsämja. Jag kanske skulle ringa till Skatteverket och liksom förklara situationen, men säga att jag gärna inte blir inblandad, så om de på något sätt kan kontakta vederbörande och få det till att det p.g.a. (e.g.) rutinkontroll hade uppdagats att han/hon/dom råkat skriva sig i fel lägenhet. Kanske. Jag ska fundera på lämpligast åtgärd. Stringtrosorna har i alla fall landat rätt nu.

1 kommentar:

  1. Rättelse: Du både luktade och provade trosorna innan du la dom i rätt brevlåda.

    SvaraRadera