Bananen
Klockan var halv tio och jag fann det inte bättre än att ge dagen en schysst boost i form av en banan. Dessa små gula rackare innehåller dessutom rikliga mängder B-vitamin, så känner man sig lite vissen så är det ett schysst tips att käka ett par bananer. Gör dig själv en tjänst, I mean.
Konditoriet
Det blev en stressig eftermiddag. Klara skulle hämtas tre och jag hade inte ätit lunch var vrålhungrig. Hade kokat pasta och hällde en burk tonfisk på dessa, och ner i en gammal glasslåda. Ja, lunchen fick vänta. Hämtade Klara och dundrade ner på Strömpilen, var Klara skulle få en glass. Det hade vi lovat. Jag stegar in på Nya konditoriet och frågar om det är okej att jag käkar min lunchlåda på deras uteservering om jag köper en glass. Han säger att det går bra. Jag säger då att jag kände mig tvingad att fråga, då det känns som ett lite kontroversiellt eller tabubelagt ämne, det här med att förtära medhavd mat på en servering. Han sa att han tyckte det var bra av mig att fråga. Han var trevlig, mannen på konditoriet. En stund senare satt jag där utanför och käkade pasta med tonfisk. Klara åt sin glass, en Magnum blev det.
Godishuset
Klara hade varit duktig och gjort mig sällskap till Laitis, så när vi ändå hade Godishuset runt kröken fick hon göra sig en liten påse efter eget tycke och smak. Jag lyckades även få expediten att konvertera mina tre halvfyllda och urblekta stämplekort till ett färskt, med det totala motsvarande antalet ifyllda stämplar. Wow, rätt vad det är får man ett hekto godis utan extra kostnad. Den här grejen har de sannerligen tänkt igenom.
Kycklingsalladen
Det blev en kall middag, nämligen kycklingsallad. Jag tycker om det. Man känner sig nyttig.
Avgasupphängningen
Har ju tidigare haft en del bekymmer med avgasupphängningen, och gjorde då en temporär lösning med silvertejp. Nu hade jag dock fått träff på originalartikeln (via Laitis/Autoexperten), och på kvällskvisten befann vi oss åter i OKQ8 Carlslids GDS-hall, var de nya gummiupphängningarna skulle träs på. Silvertejpen längst bak hade redan börjat rulla upp sig, skulle det också visa sig. Det var en sån där billig rulle vävtejp som kostat typ en guldpeng, so it was probably to blame. Nåväl. Nu skulle den bort. Tunna små metallklipp säkrade upphängningen, och när jag misslyckades med att med råstyrka trä gummit över dessa tänkte jag försöka lossa dem. Svårt, skulle det visa sig. Slutade med att jag avsiktligen bröt av varenda klipp med tången, varefter jag ersätta säkringen med ståltråd. Senare på kvällen kollade jag runt på nätet, och det var fler som sade att dessa små metallspännen har en tendens att gå itu när man ska pilla bort dem. De fanns tydligen att tillgå, men frågan är om det var värt det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar