Nakna människor

Det är söndag, och jag ligger och drar mig ovanligt länge. Så hör jag Ingrid ge ifrån sig ett häpet tjut ifrån köket. "De är nakna!", utbrister hon. Jag känner att jag inte orkar resa mig upp från min sängplats om det är frågan om nåt halvnaket, t.ex. underkläder, så jag ber om ett förtydligande. Nej då, spritt språngande nakna är de, en tjej och en kille, utanför. De kastade visst snöbollar på varandra. Jag skuttade upp ur sängen och ut i köket. Givetvis hade de hunnit in. Ingrid hade uppmärksammat det hela som hon upplevde ljus, och det var då kamerablixtar uppifrån balkongen. Det stod alltså en fotograf uppe på balkongen och fotograferade en kille och en tjej som sprang ut på gården spritt språngande nakna. Jag la mig åter i sängen. Så kom en spontan 're-aktion' (hehe). Jag kvittrade genast längst med den sociala tidslinjen.



Jag kom dock till sans. Förmodligen skulle det inte varit en charmig kontring, denna söndagsförmiddag, utan mer att se som en förrymd mentalpatient. Psykiatrin skulle kopplas in, etcetera. Typiskt svenskt. Hur hade grannarna burit sig åt? Hade de begärt tillstånd för att få uttrycka denna typ av årstidskonst? Förmodligen inte. Ju mer jag tänkte på det, desto mer irriterad blev jag på mig själv för att jag tänkte mer på grannarnas åsikter än min egna vilja att springa naken ut i snön på gården. Society really has me bound in chains, with it's stupid mentality. Nåväl, hoppas de fick schyssta bilder. Jag är inte missunnsam, inte det minsta. Tvärtom.