Det är aningen nedslagen jag kungör att den sedan länge planerade flytten blir lite försenad. Med den här dramatiska inledningen spolar jag nu tillbaka bandet lite grann, och berättar grunderna. Det är nämligen så att en flytt till Uppsala har stått på agendan i flera år. Nu de senaste åren har det dragit mer än någonsin i fingertopparna. Min älskade lilla mamma, Klaras farmor, bor nämligen numera i Stockholm. Vi pratar 38 minuter med tåg ifrån våran stora studentstad. We are definitely coming.
I alla fall, i brist på väntande jobb vid ankomst kan ju studier vara en bra idé. Det sägs ju att man lär så länge man lever, så varför inte? Ingrid har dessutom länge haft planer på att läsa upp en del. Så, jag kastade faktiskt så sent som i höstas in en spontan ansökan. Jag har hyfsat mediokra gymnasiebetyg, och har inte gjort högskoleprovet, så gissa om min glädje när jag fick det slutgiltiga beskedet att jag kommit in på mitt treåriga program. Calle "etthundraåttio poäng" Oxwall. Jag gick i taket, rent ut sagt.
Nåväl. Det skulle visa sig att jag sprang lite väl snabbt fram. Det hade kortslutit någonstans i mitt huvud. När jag hade läst att programmet startade VT-13 tolkade jag det nämligen (fråga inte, okej!!) som "våren 2013", detta trots(!) att jag faktiskt har betat av inte mindre än tolv vårterminsstarter i mitt liv, och således bör(!) veta att vårterminen i regel inleds just efter årsskiftet.
Här är all post som har hunnit dimpa ner den senaste tiden. Det är information om olika kårer och studentnationer, det är påminnelse om att söka CSN-stöd, det är inloggningsuppgifter till universitets stora datornätverk, och så vidare. Jag läser också att jag ska vara på plats för inskrivning den 21 januari. Suck. Det är om elva dagar. Det finns inte en chans att jag står på plats vid uppropet i den samlingssalen, tyvärr.
Jag har ju haft en noggrann framförhållning och stått i kö hos Uppsalahem i väldigt många år, så när det kommer till boende ser det ljust ut. När jag gör intresseanmälningar ser jag min plats i kön, och inom parentes det totala antalet sökande. Som ni ser här ovan ser det överlag bra ut, och som ni ser har jag även i flera fall kvalat vidare till visningsmöjlighet. Jag har dock i en tidigare dialog med Uppsalahem gjort klart att vi kommer att nöja oss med att se planlösningen i förväg.
Som ni med lokalkännedom ser här har vi i närmast möjliga mån sökt vettiga områden. Jag har lekfullt intresseanmält mig till lägenheter i Uppsalas miljonprogramsområden, och då landar jag allt som oftast numero uno. Nåväl. Det kommer inte på fråga att jag ska kasta bort en väsentlig kötid på ett område som är känt för social misär, det vore endast idiotiskt. Nåväl. Som sagt, jag kom till mållinjen, men det ser nu ut att falla.
Nu måste jag försöka hitta ett smidigt sätt att 'avbryta' mina innestående intresseanmälningar. De är ju inte bindande i sig, men efter avvisade erbjudanden blir man spärrad från att lägga nya intresseanmälningar i sex månader, vilket vore lite tråkigt. Jag ska nog försöka ringa och fråga om de kan lösa detta smidigt.
Så, varför gick det ner så här? Nå, främst var det på grund av att jag fick ett totalt hjärnsläpp och misstolkade VT-13. Min hjärna kortslöt och kopplade till vårsäsongen. Nå, jag skulle säkert kunna klämma mig in i nån studentkorridor och hålla mig flytande fram till att vi har tecknat kontrakt, men det går inte. Både jag och Ingrid har ett sista — påbörjat — göromål i Norrland, och det är tyvärr inte i hamn riktigt än. Snart så. Hade vi bara haft till våren, suck. Nåväl. Älskade mamma, sorgligt nog blir flytten fördröjd, i värsta fall ända till hösten. Jag är hemskt ledsen att det inte blev som planerat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar