söndag 21 juni 2015

Cykeläventyret

Jag trivs bäst på cykeln. Gjort det sedan så länge jag kan minnas. Mina första minnen som hjulburen var från stödhjulen. Enligt mamma ville jag aldrig ta bort dom. Rätt vad det är var dess fästen så böjda att stödhjulen aldrig(!) tog i marken, utan man såg tydligt hur de bara liksom stod upp på båda sidor. Vid det här laget var det tydligt att jag inte behövde stödhjulen längre, så då togs de bort. Jag vill minnas att vi bodde i Böle, på den tiden. I det anrika gamla huset alldeles till vänster om byns gamla stationsbyggnad. Herregud. Nå, jag mår alltså som allra bäst när jag cyklar, och med denna lilla prolog lagd så vill jag berätta om vad vi tog oss till denna söndag, som nu går mot sin ände.

Ja, i hela mitt liv har jag känt att nånting man vill ha gjort är att cykla mellan två riktnummer; i regel kommuner. Jag kommer ihåg hur två riktigt fartfyllda killar i parallellklassen under mitt första högstadieår genomfört det galna i att cykla från Piteå och till Kallax flygplats (Luleå kommun), var de tydligen tagit en standbybiljett till STHLM, bara fram och åter, bara över dagen. Jag kände genast "Wow!" när jag hörde den här historien berättas; jag var alltså mäkta imponerad över killarnas tokiga infall, och framförallt den viljestyrka som fick dem att genomföra det hela.

Nå. Själv rodde jag aldrig i hamn detta, under mina uppväxtår i Norrbotten. När flyttlasset sedan gick till Västerbotten för ungefär åtta år sedan var min viljestyrka snart än mer laddad. Jag körde på militäraniskt (militärmaniskt?) manér, och vägrade snudd på att ens acceptera några andra typer av velocipeder som funktionsdugliga. Med min m/42 var jag ostoppbar, helt enkelt. Så en vinterdag, jag tror det var 2009 eller om det kan ha varit 2010, ja då tog jag sats och drog hela vägen ut till Holmsund efter Blå vägen. Måhända inte egen kommun idag, men Holmsund var (hade) kommunprivilegier, fram till 1974, då den kom att ingå som en del utav Umeå kommun. Nåväl. Jag var i alla fall väldigt stolt över mig själv när jag hade gjort cykelresan på min militärcykel, och alltsedan dess hann det bli både en och tre ytterligare turer/returer till just Holmsund, hjulburen.

Nåväl, till denna ljuva söndag, var midsommarhelgen just nått sin ände. Jag kände att det var dags igen, så vi sadlade cyklarna och trampade iväg. Jag ska i sanning säga att min plan förändrades ganska hux flux mitt under resans gång. Ja, först var planen att cykla till Knivsta, som faktiskt är en egen kommun, om än den delar riktnummer med Uppsala. Knappt två mil cykelväg, uppskattningsvis. Nå. Vi hade alltså knappt kommit förbi Boländerna när jag bollade på Google Maps och plötsligt fick en idé. När vi ändå var på språng, varför inte ta det snäppet längre?

Så var det avgjort, och vi satte kurs mot Märsta. Jag lät spara vår geografiska förflyttning med den briljanta appen MyTracks från mästerliga Google, samtidigt som Maps (också Google) fick guida oss med vad den ansåg vara lämpligast cykelväg. Ja, det gick verkligen genom skog, asfalt, och mark, om vartannat. Den valde faktiskt att låta oss gå via Knivsta, så även den ursprungliga idén kunde vi alltså checka av. Vi hann vidare uppleva en rik variation både ifråga om fauna och flora under resans gång, kan jag säga. Herre jösses, allt från rådjur och mördarsniglar till nån slags prästkrage som var färgad helt konstigt.



Nå, den som väntar på nåt gott, sägs det ju. Det var en glad Ingrid som stoltserade när vi mitt ute längst en enslig skogsväg nådde läns- och även kommungränsen (mot Sigtuna). En stund senare rullade vi in i samhället, och efter att ha suttit ner på en parkbänk utanför Ica med två små chipspåsar (vår lön för mödan) började vi spåna på hemvägen. Ingrid ville först cykla, men jag kände i sanning att hemvägen skulle kunna bli för mycket för min stackars hustru, som faktiskt hade >20 kilogram extra i sin packning, i form av en sjövild sexåring. Så, det slutade med att jag satte tjejerna på J36; de fick alltså åka tillbaka till Väsby, för att där byta till J38 och segla förbi de sista stationerna på vägen hem.

Själv hade min mobil nått en — för mig — kritisk batterinivå, så jag valde bort cykeloptimerade vägar som skulle innebära många svängar och kursändringar, och valde istället en biloptimerad rutt, nämligen länsväg 255. Den första vägskylten angav "Uppsala 32", och då var det bara att ta ett djupt andetag och trampa för fulla muggar, i vetskap om att tjejerna satt i trygghet på tåg.

Trist att mitt batteri (som vanligt) skulle störtdyka. Jag hade gärna låtit MyTracks dokumentera rutten på tillbakavägen, mest p.g.a. nyfiken kring tid och snitthastighet. Det gick rätt fort emellanåt. Om någon cyklist ramlar in här så kan jag sticka in att 255:an på det stora hela var en riktigt trevlig cykelväg med trevlig natur på båda sidorna. Rekommenderas varmt.

Så, hur långt cyklade vi/jag idag? Tja, jag började spela in (rutt) i MyTracks när vi stod och väntade på grön signal vid cykelövergångsstället Tycho Hedéns väg / Hjalmar Brantingsgatan, och stängde av densamma just när vi rullade in vid cykelparkeringen intill Märsta station. När jag nu läser under fliken "Statistik" står att läsa att färden bestod av 36,12 kilometer, med 404 brända kalorier, till följd av en maxhastighet på 40,5 km/h (dock med en seglande medelhastighet på ynka 13,21 km/h) över en total tid på 2 timmar och 44 minuter. Så, vi cyklade 3,6 mil tillsammans, och sedan när jag vinkat av tjejerna på tåget lade jag mig på 355:an och gjorde hemvägen solokvist. Ja, den där första blå skylten jag passerade sen jag kommit ut på länsväg 255 läste som sagt "UPPSALA 32" (kilometer), och därifrån var det ju bara för mig att trampa på. Ja, och sen får man nog lägga på ett par kilometer till själva huset. Ja, totalt sett kan jag nog hålla huvudet högt och säga att jag cyklat över sju (7) mil idag. Herre min skapare, vilken söndag. Hoppas alla ni därute har haft en sagolik midsommarhelg.

3 kommentarer:

  1. I read a weblog, I hope that it doesn't sadden me as much as this one. I’m talking about, I know it was my selection to read, but I actually thought you'd have something interesting to say. Great work admin..

    Android Training in Chennai

    SvaraRadera
  2. Hi, i really enjoyed to read your article.. i got clear idea through your views and ideas.. thanks for sharing your post..

    Android Training in chennai

    SvaraRadera
  3. Se en lista över aktuella kasinon i Sverige här https://casinonsvenska.eu/

    SvaraRadera